Världsarv Karlskrona
Karlskrona är sedan 1998 är med på Unescos världsarvslista och är en levande historiebok med välbevarade örlogshistoriska miljöer och en av Östersjöns vackraste mötesplatser. I över 300 år har den svenska flottan präglat staden och skärgården.

Örlogsstaden Karlskrona upptogs under 1998 som objekt nr 560 på Unescos lista över omistliga världsarv. Staden är internationellt intressant som ett unikt exempel på en konsekvent genomförd, marint befäst stadsanläggning och sjöarsenal från 1600- och 1700-talen.

Utvecklingen i Karlskrona inom skeppsbyggeri, arkitektur och stadsplanering samt anläggnings- och försvarsteknik väckte under 1700-talet uppmärksamhet i hela Europa. Den teknologiska och arkitektoniskt säregna varvsanläggningen var under mer än 100 år östersjöområdets militärindustriella centrum. Såväl örlogsbas som skeppsvarv har brukats kontinuerligt sedan grundläggningen.

En mäktig historia
Mot slutet av 1600-talet var Sverige en militär stormakt omfattande även nuvarande Finland, Estland, Lettland och områden i norra Tyskland. Östersjön blev förbindelselänk mellan rikets delar.

På 1670-talet slog kung Karl XI slutgiltigt tillbaka de danska försöken att återta Gotland, Skåne, Halland och Blekinge som erövrats vid mitten av århundradet.

Örlogsbasen
Förutom hamnen, varvet och befästningarna omfattade
örlogsbasen också kaserner, boställen, verkstäder och förråd,
allt byggt successivt under årens lopp. Till Stumholmen förlades verkstäder och förråd. Kronokvarnen, en mjölkvarn ägd av Kronan, uppfördes i Lyckeby.

Stadsplanen
Vid planläggningen av den nya staden och dess befästningar samarbetade Erik Dahlbergh med Nicodemus Tessin den äldre och Carl Magnus Stuart. Den första stadsplanen färdigställdes av Stuart och stadfästes år 1683, men ersattes av en ny 11 år senare. På stads- och befästningsplanen från 1683 ligger i söder örlogshamnen, i väster en efter holländska förebilder utformad hamn- och kanalstadsdel för köpenskap och enklare bostadskvarter. I norr planerades borgerskapets kvarter och i öster marina försörjningsanläggningar. I öst-västlig riktning låg Amiralitetsgatan med bostadskvarter för de högre officerarna. I våra dagar benämns den östra delen av denna gata Alamedan. Björkholmen, väster om Trossö, planlades för de anställda vid flottan och varvet. Även offentliga inrättningar som sjukhus, apotek och badhus ritades in.

Planens centrala axel går från norr till söder, längs de båda Kungsgatorna, över Stortorget och Amiralitetstorget ner till Högvakten, gränsande till örlogsbasen. År 1887 sprängdes en tunnel där man drog räls från stadens järnvägsstation till varvet, och denna tunnel följer centralaxelns sträckning.

Befästningar
En serie befästningar byggdes från tiden för örlogsbasens tillkomst och framåt, dels på Trossö och intilliggande öar, dels i havet vid de yttre, västra och östra redderna.

I enlighet med Erik Dahlberghs intentioner inleddes år 1680 arbetet med att befästa inloppet till Karlskrona genom byggandet av Drottningskärs kastell och Kungsholms fort. Drottningskärs kastell var ursprungligen huvudbefästningen, en roll som Kungsholmen övertog från början av 1800-talet. Längre in ligger befästningstornen Kurrholmen och Godnatt från 1800-tal och närmare staden befästningarna på Koholmen, Mjölnareholmen och Ljungskär från 1700-tal. Ursprungligen planerades hamn och skeppsvarv få skydd mot angrepp både från vatten eller land av en fästningsring.

Karlskronas omgivningar
Anläggandet av Karlskrona fick stora återverkningar också i stadens omgivningar och innebar att en lönsam marknad öppnades. Till Karlskrona och Amiralitetet levererades bland annat stora mängder livsmedel, trävaror, tjära och järn. Särskilt omfattande var handeln under uppbyggnaden av örlogsvarvet och under krigstid, då den militära närvaron ökade i staden.

Kulturminne
Stumholmen Kulturminne i Karlskrona
Efter 300 år som stängt marint område förvandlades Stumholmen, mitt i Karlskrona, till en del av den civila staden. De historiska vingslagen känns tydligt över ön, som var segelflottans proviantbod. Bland vattennära bostäder och arbetsplatser och vid den fina badplatsen lever historien kvar i miljön kring Marinmuseum och Slup- och Barkasskjulet. Ön var värd för Bomässan 1993, Marinmuseet invigdes 1997.

Tillsammans med Drottningskär på Aspö har Kungsholms fort bevakat inloppet till Karlskrona i mer än 300 år. Kungsholms fort är fortfarande i bruk som en del av det svenska försvaret. Den märkliga rundhamnen har blivit något av en symbol för Karlskronas status som världsarv. Vid fortets skyddande murar frodas exotiska växter från jordens alla hörn. De har i långa tider förts hit av marinens långresefartyg. På ön finns också ett museum som speglar fortets historia.

Sommartid går det guidade turer till Kungsholms fort, övriga året kan specialvisningar för grupper och privatpersoner ordnas. Kontakta Turistbyrån på 0455-30 34 90

Amiralitetskyrkan & Rosenbom Kulturminne i Karlskrona
Kyrkans fattigbössa, känd under namnet "Gubben Rosenbom" är det första som möter en besökare vid Amiralitetskyrkan. Vid kyrktrappan står Rosenbom sedan minst 200 år. Pengarna som läggs i Rosenboms huvud går till välgörande ändamål än idag.

Han är klädd i den dräkt som bars av en båtsman vid mitten av 1700-talet. Han har blivit världsberömd genom Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige".

Amiralitetskyrkan är bara fem år yngre än själva staden och invigdes 1685 som ett provisorium i väntan på en större stenkyrka. Till glädje för oss fick man aldrig råd att riva denna unika träkyrka som kan ha ritats av fästningskonstruktören med mera Erik Dahlbergh. I kyrkan finns en mängd intressanta föremål med anknytning till Karlskronas historia. Amiralitetsförsamlingen existerar fortfarande och håller här sina gudstjänster och kyrkan är också populär konsertlokal.

Något du söker som inte finns här? Använd sökmotorn!