Storsjöodjuret Jämtland

Storsjöodjuret
Enligt en 400 år gammal sägen ska det finnas ett sjöodjur i sjön Storsjön...

Det finns idag 200 dokumenterade vittnesmål från sammanlagt 500 personer som sett Storsjöodjuret. Många fler har berättat muntligt om sina upplevelser.

Säkert är det ännu många fler som sett det oförklarliga i Storsjöns mörka vatten, men som inte törs berätta om det. För en sak är alla vittnen eniga om: - Det är en stark upplevelse att möta odjuret, en upplevelse som man aldrig glömmer. Skulle alla dessa vittnen ha sett fel?

Nu kan även du spana efter odjuret på observationsplatser runt Storsjön.

Utseende
Men hur ser Storsjöodjuret ut? Ögonvittnen talar om ett långt ormlikt djur med pucklar och litet hundlikt huvud med öron eller fenor tryckta intill halsen. Längden varierar mellan 3,5 och 14 meter, bredden 1 - 1,25 meter.

Andra, som sett djuret på nära håll, beskriver det som kort och knubbigt, ca 3 m långt med korta, tjocka fötter, stort huvud och runda ögon. Huden beskrivs ofta som glatt, blank, slemmig och ibland fjällig. Färgen varierar. Gråa, gråa med svarta fläckar, mörkgröna, klart mellanröda med mörka längdstrimmor och rödgråa Storsjöodjur har observerats. Storsjöodjurets läte har beskrivits som väsande, vinande eller klapprande.

Mycket tyder på att Storsjöodjurets huvudsakliga föda består av fisk. Fångstförsök där gris och kalvkött använts som agn gav inga som helst resultat. Däremot har vid flera tillfällen fisknät blivit oförklarligt tilltrasslade, vilket tyder på att Storsjöodjuret har tjyvvittjat näten. Säkrare belägg saknas dock. Vissa tecken tyder på att Storsjöodjuret äter rotfrukter. De gamla varnade för att sätta rovor nere vid sjön för då åt Storsjöodjuret upp det mesta. Ett potatisland beläget vid ett båthus har också blivit uppbökat och det mesta av potatisen var borta. I gräset syntes släpmärken och lämningar av slem och mull.

Ett märkligt fynd finns att skåda på Jämtlands län museum - Jamtli i Östersund. I ett glaskärl finns ett djur, som påstås vara ett embryo efter Storsjöodjuret. Det hittades vid Storsjöns strand den 18 juni 1895. Ingen har lyckats identifiera kroppen med någon nu levande art. Fyndet presenterades den 1 april 1985 ...

Historik
Vittnesmålen om en oförklarlig och skrämmande varelse i Storsjön i Jämtland är många - och har långa anor. Under århundraden har Storsjöodjuret visat sig för människorna i Storsjöbygden. Försöken till förklaringar av fenomenet har varierat, men ännu har ingen lyckats bevisa vad det är som finns i vattnet.

Den första kända skriftliga förklaringen om ett odjur vid Storsjön härstammar från 1635. En kyrkoherde vid namn Mogens Pedersen från Herdal nedtecknade en sägen. Den berättar om två troll som kokade vatten i en kittel vid Storsjöns strand. När vattnet hade kokat i många år började det stöna och kvida ur kitteln och sedan kom en stor knall.

"Ett underligt djur med svart ormkropp och katthuvud hoppade ur kitteln och försvann ner i djupet. Odjuret trivdes i sjön, växte sig oerhört och väckte fasa bland människorna då det visade sig. Till sist nådde det runt Frösön och kunde bita sig själv i svansen."

Åskilliga personer runt Storsjöns stränder såg på 1890-talet Storsjöodjuret. Inga olyckor eller skador hade skett. Trots detta skulle man nu för första gången stämpla mot Storsjöodjurets liv. År 1894 gick en grupp Östersundsbor samman och bildade ett bolag, vars syfte var att försöka infånga Storsjöodjuret. Trots ihärdigt sökande har några bolagshandlingar inte kunnat påträffas, vare sig i länsstyrelsens handelsregister, hos Patent- och registreringsverket eller hos Kommerskollegium.

Bolaget satte genast igång med en febril verksamhet. Man byggde till sommaren 1894 en brygga ut från kloakarmen norr om Frösöbron. Längst ut på bryggan byggdes ett brädskjul där en inhyrd norsk harpunerare placerades. Elektriskt ljus skulle locka Storsjöodjuret till platsen där också en jättelik fångstsax agnats. Saxen placerades i en tunna under bryggan. Tunnan var tänkt att fungera som resonansbotten för alarm till harpuneraren. Ståndkrokar agnades även och sattes ut lite varstans i Storsjön. Man konstruerade också en flotte så att hela fångstarsenalen kunde skeppas runt till platser där Storsjöodjuret ofta visat sig.

Enskilda initiativ togs också. En förmögen östersundsdam lät vintertid hugga upp vakar i isen. Hon anställde en norsk valfångare som med lykta och ljus från lyktor försökte locka fram Storsjöodjuret.

Alla försök att fånga Storsjöodjuret misslyckades och vid seklets början avtog fångstförsöken. Numera är jakt på Storsjöodjuret förbjudet, sedan det fridlystes av Länsstyrelsen i Jämtlands län 1986.

Spana efter odjuret

Nu finns observationsplatser kring Storsjön för att du lättare ska kunna veta var det är störst chans att få syn på Storsjöodjuret! Platserna är utvalda utifrån att många observationer har skett just där. De ligger vackert till och ofta i närheten av andra sevärdheter.

För att du lättare ska hitta fram till observationsplatserna för Storsjöodjursspaning och andra sevärdheter i Storsjöbygden finns en karta. På kartan kan du också läsa om de smaskigaste observationerna som gjorts av Storsjöodjuret. Kartan finns att köpa på bl a på turistbyråerna runt sjön.

Observationsplatsen på Frösön.
Platsen finns vid Vallsundsbrons fäste på Frösösidan. Observationsplatsen består av en skulptur föreställande Storsjöodjuret i röd kalksten från Brunflo på ett fundament av kalksten från Marieby. Med skulpturen som inramning kan besökaren beskåda Rådhuset och centrala Östersund. För den som spanar länge finns två specialdesignade parkbänkar av kalksten från Marieby och trä att sitta på. Vid parkeringen finns en informationstavla som berättar om Storsjöodjuret och några av de Storsjöodjursobservationer som gjorts i Vallsundet.

Observationsplats Trångsviken.
Platsen finns i närheten av järnvägsstationen. Tillsammans med Trångsvikens Bygdegårdsförening byggs en spännande plats som berättar om Sonja Lindgrens möte med Storsjöodjuret. Här kan du se Trångla, Storsjöodjursbarnet som simmar i viken.

Observationsplats Håkansta färjeläge.
I väntan på färjan kan barn utforska den klättervänliga kameran. Gissa vad som syns i kamerans sökare! Vid sidan om kameran finns en krypvänlig kikare. Lekanläggningen har skapats av den lokala konstnären Gunnel Lundholm och hennes son.

Observationsplats Hackås.
Vid Hackås vackra kyrka finns en röd lada som innehåller ett Storsjöodjursobservatorium. Väggmålningen i observatoriet visar riksdagsman Bromée och hans slåtterfolks möte med Storsjöodjuret 1863, av konstnären Bo Torstemo. Informationsskyltar berättar om händelsen och allmänt om Storsjöodjuret. I rummet finns även en speciell odjursdesignad gästbok. Fönster har satts in i ladan så att besökaren har god utsikt över Storsjön och Hoverberg.

Observationsplatsen på Rödön.
På Rödön finns observationsplatsen intill det gamla färjeläget. Här kan du följa Storsjöodjurets enorma fotspår i marken från strandkanten och in i skogen mot Tibrandsholm, fram till...? Du måste helt enkelt åka dit och spåra själv för att få se vad Storsjöodjuret lämnat efter sig! Och när du känner för att sitta ned och blicka ut över sundet för att göra nya observationer - kan du göra detta från en vacker träbänk med odjursinspirerade ben. Bänken är designad av Krokoms träskulptör Viggo Schultz. Liksom vid samtliga observationsplatser kring Storsjön finns en informationstavla över observationer gjorda vid platsen, information om Storsjöodjuret samt en karta över Storsjöbygden. Observationsplatsen är skapad av bybor på Rödön i samverkan.

Observationsplats Hallen.
I Hallen finns observationsplatsen i anslutning till den nyrenoverade ångbåtsbryggan. Det är en upphöjd rund observationsplats med sittbänkar och staket runt om. I blickpunkten finns ett stort instrument som med ljus och ljudeffekter har förmåga att locka till sig Storsjöodjuret! Observationsplatsen är designad av Johan Seger och Hallenbygden i samverkan.

Observationsplatsen på Hoverbergets topp.
På Hoverbergets topp har det gamla utsiktstornet gjorts om till Storsjöodjursbevakningstorn. Hela tornet är omsvept av ett Storsjöodjur som öppnar sitt gap mot besökarna som äntrar trappan upp i tornet. Uppifrån toppen av tornet har man en fantastisk utsikt över Södra Storsjöbygden och man kan vid klart väder se (förutom Storsjöodjur) ca 13 klockstaplar! Vid tornets fot finns även en sommaröppen servering och besökare uppmuntras att vandra i naturreservatet som omkretsar den djupa Rämnan i Hoverberget. Observationsplatsen är designad av Gunhild Åkerblom och Tommy Mohlin och skapad i samverkan med byborna i Hoverberg.

Observationsplatsen vid Sunne kyrkoruin.
Vid Sunne kyrkoruin är observationsplatsen inrymd i en upprustad lada med utställningar om Storsjöodjursobservationer i omgivningen samt andra sevärdheter i bygden. Utanför kommer Sunne hembygdsförening att iordningställa en rastplats och ute i vattnet kommer det så småningom att dyka upp ett visst föremål... Observationsplatsen är skapad av Sunne hembygdsförening och Jämtlands läns museum.

Något du söker men som inte finns här? Använd sökmotorn!